TÄNKA EVIDENS
Hur ser jordens befolkning ut 2100?
En rapport från Global Burden of Disease (1) beskriver den globala fruktsamheten åren 1950-2021 och gör en prognos framåt i tiden. Totalt ingår 204 länder och territorier i studien. Prognoser har stora begränsningar och man kan inte utgå från att gårdagens trender förutsäger framtiden men rapporten utgår från mer innovativa och tillförlitliga prognosmetoder än tidigare, baserade på verkliga data om de faktorer som antas påverka fruktsamheten. Dit hör framför allt tillgången på moderna preventivmedel och kvinnors utbildning, men även faktorer som barnadödlighet, levande födda barn, boende i storstad och landsbygd osv. Den summerade fruktsamheten globalt och i jordens olika regioner visas i nedanstående Figur.
Figur. Summerad fruktsamhet globalt och uppdelat på super-regioner, 1950–2100
Den prickade vertikala linjen anger fruktsamhetstalet 2,1 barn per kvinna och den prickade horisontella linjen år 2022.
Studiens prognoser gjordes år 2022 (den vertikala prickade linjen i figuren). Den blå linjen visar att den globala fruktsamheten har mer än halverats under de senaste 70 åren, från cirka fem barn per kvinna år 1950 till 2,2 år 2021. Figuren visar också hur fruktsamheten hittills har varierat mellan olika regioner i världen. Den har varit och är fortfarande högst i länder söder om Sahara i Afrika. I dagsläget ligger drygt hälften av alla länder och territorier (110 av 204) under fruktsamhetstalet.
Studien förutser en dramatisk nedgång av den globala fruktsamheten med konsekvenser för befolkningarnas sammansättning. Resultaten borde skaka om alla politiker och få dem att fundera över konsekvenserna. Om prognoserna i huvudsak är korrekta står vi inför samhällsförändringar som vi tidigare inte har upplevt. Tidsperspektivet ligger så nära att dagens unga kan få uppleva följderna. Liksom med klimatförändringarna kan mycket göras här och nu men frågan är om det kommer att räcka.
Inom en överskådlig tid, år 2050, kommer drygt tre fjärdedelar av länderna i studien (155 av 204) att ha så låg fruktsamhet att populationerna kommer att minska över tid. År 2100 beräknas endast sex länder (Somalia, Niger, Chad, Tajikistan, Samoa och Tonga) ha en fruktsamhet över 2,1 barn per kvinna.
Studien förutspår också att vi går mot en demografiskt delad värld. Det beror på att en allt större andel av alla levande födda barn kommer att födas i låginkomstregioner, med en ökning från 18 procent år 2021 till 35 procent 2100. Minskningen av fruktsamheten i flera länder söder om Sahara förutspås gå relativt långsamt och regionen beräknas bidra till 54 procent av jordens alla levande födda barn år 2100, jämfört med 29 procent 2021.
Det kan finnas många positiva orsaker till denna utveckling i form av bättre och mer lättillgängliga preventivmedel, ökade möjligheter till utbildning och arbete, särskilt för kvinnor, och därmed bättre möjligheter att planera barnafödandet och få färre barn. En positiv effekt av minskad befolkning blir ett minskat klimatavtryck men de negativa effekterna kan bli genomgripande, i alla fall inom en näraliggande framtid. Författarna till rapporten sammanfattar sina slutsatser:
”Fruktsamhetstalen i världen har minskat dramatiskt sedan 1950 och kommer att fortsätta minska i så gått som alla länder och territorier fram till 2100. Medan den mänskliga civilisationen konvergerar mot en verklighet med låg fruktsamhet, kommer jämförelsevis hög fruktsamhet i några låginkomstländer att leda till en tydligt demografisk uppdelning mellan dessa och resten av världen.
Å ena sidan kommer en bestående låg fruktsamhet –och därmed minskade och äldre befolkningar – att leda till allvarliga ekonomiska utmaningar och ökad press på hälso- och sjukvården, de sociala trygghetssystemen och arbetsmarknaden. Å andra sidan kommer ett dramatiskt skifte i koncentrationen av levande födda barn från medel- och höginkomstmiljöer till låginkomstmiljöer att leda till allvarliga utmaningar för att underhålla och stödja en växande ung population i några av de mest klimatdrabbade, politiskt instabila, ekonomiskt sårbara och sjukvårdsansträngda platser.
I miljöer med låg fruktsamhet kan möjligen politiska åtgärder som stödjer föräldrar och barn höja fruktsamhetstalen medan det i miljöer med hög fruktsamt krävs en snabb expansion av kvinnors tillgång till preventivmedel och utbildning för att påskynda minskningen av fruktsamhetstalen och därmed koncentrationen av levande födda barn i dessa miljöer.
Prognoserna över framtida fruktbarhet och levande födda barn kommer att driva fram förändringar i den globala populationsdynamiken, i internationella relationer och den geopolitiska miljön och synliggöra nya utmaningar för migrationen och internationella hjälporganisationer. Alla dessa frågor kräver fokus och samarbete.” (Min översättning)
Referens
1. GBD 2021 Fertility and Forecasting Collaborators. Global fertility in 204 countries and territories, 1950-2021, with forecasts to 2100: a comprehensive demographic analysis for the Global Burden of Disease Study 2021. Lancet 2024; 403(10440): 2057-99.