PROFESSORSENKÄTEN

Hösten 2018 hade sjuksköterskeutbildning och omvårdnadsforskning bedrivits vid Karolinska Institutet under 20 år, vilket firades med ett seminarium. Jag var inbjuden att tala om omvårdnadsforskningens utveckling. Jag tackade ja till inbjudan trots att jag inte behärskade hela ämnet. Jag hade ett ganska bra grepp om utvecklingen inom mitt eget område (barnafödande) men inte om hela fältet. Min räddning blev en mejllista över landets professorer i omvårdnad/vårdvetenskap. Den innehöll 120 namn på verksamma såväl som emerita professorer. Jag skickade ut en enkät med 21 frågor och fick svar från 65 personer. Här presenterar jag upplägget av undersökningen, en beskrivning av de svarande och de viktigaste resultaten.

Undersökningen gör inte anspråk på att ge svaret på frågan om omvårdnadsforskningens utveckling i Sverige. Den speglar uppfattningen bland en majoritet av professorerna i ämnet. Även om jag imponerades av att 65 kollegor tog sig tid att svara på enkäten så utgjorde de endast 54 procent av urvalet. Jag kan inte utesluta att de svarande utgjorde en positiv selektion av de mest engagerade och framgångsrika professorerna. Urvalets storlek var för litet för att dra säkra slutsatser om förändringar över tid. Men i det syftet delade jag ändå in de svarande i fyra grupper (kvartiler) utifrån år för disputation och beräknade för jämförelsens skull procenttalen i varje grupp. Resultaten skall alltså ses mot bakgrund av dessa begränsningar.

Upplägg

Åldersfördelning

Yrke

Lärosäte

År för disputation

Professurens benämning

Om du erhållit externa forskningsmedel, från vilken/vilka forskningsfinansiärer?

Statliga forskningsmedel

Statliga forskningsmedel över tid

Hur många doktorander har du handlett?

Vilken typ av forskningsmetod har hittills dominerat inom din/dina doktoranders forskning?

Dominerande forskningsmetod per yrke

Dominerande forskningsmetod över tid

Om du/dina doktorander har genomfört kvantitativa studier, ange hur många studier med nedanstående design?

Om du/dina doktorander har använt kvalitativa metoder, ange vilken typ av analysmetod som använts ofta eller alltid

Hur många refereegranskade vetenskapliga artiklar har du publicerat i internationella tidskrifter?

Ange den vetenskapliga tidskrift som du oftast har publicerat i. 

Om du publicerat i många olika, ange endast de tre vanligaste.

Vad anser du vara det viktigaste bidraget från omvårdnadsforskningen i Sverige totalt sett?

(Öppen fråga där svaren kodats till nedanstående kategorier)

Exempel där forskningen påverkat vården

Hur ser du på utvecklingen av omvårdnadsforskningen över tid?

(Öppen fråga där svaren kodats till nedanstående kategorier)

"En bra början men mycket återstår" (28 svar)

(Precisering av föregående kategorier)

"Positiv utveckling (i huvudsak nöjda)" (16 svar)

(Precisering av kategori enligt ovan)

"Yttre förutsättningar försvårar patientnära forskning och implementering" (3 svar)

(Precicering av kategori enligt ovan)

Avslutande kommentar

Jag överlåter år dig som läsare att begrunda resultaten. För mig finns två positiva resultat och ett mer bekymmersamt. Positivt är blandningen av kvalitativa och kvantitativa metoder, vilket tyder på en större bredd i valet av forskningsfrågor än jag trodde var fallet. Ett annat positivt resultat tolkar jag som en form av krismedvetenhet, nämligen att så många uppger att mycket återstår när det gäller omvårdnadsforskningens framtida utveckling. Man efterlyser fler metaanalyser och metasynteser, mer implementeringsforskning, större och mer långsiktiga studier och mer tvärfackligt samarbete. Mindre positivt är att resultaten tyder på ökade svårigheter att få statliga forskningsmedel.

Dela den här sidan